Det var väl just en ”bad hairday” jag hade så jag bestämde mig för att ta och klippa mig. Tror inte att jag vart och klippt mig hos en frisör på runt fem år. För er som känner mig så vet ni att jag förespråkar att raka av håret på skalpen. Finns dock vissa invändningar av vänner och bekanta att göra detta så vad hade jag för val egentligen? Efter att ha samlat mod ett tag och kollat runt på frisörerna här i stan lyfte jag luren och bokade tid hos en söt och duktig tjej som heter Linneá på Helens Beauty Center.
Brukar väl egentligen vara den som tycker om att lägga ut bilder på mig själv eller hur jag klär mig eller liknande ting. Men ibland får man ta och göra ett undantag. Så här ser karln ut nu:
Har du någon gång städat lägenheten eller rummet där hemma för att tömma skallen? Visst är det trist men ändå skönt på något vis. Gör du det inte ordentligt måste du göra om det inom kort och det tar både tid och energi. När sedan morsan kommer på besök och klagar på att det ligger damm i hörnet gör det dig inte mindre irriterad. Men om du gör det ordentligt och frekvent från första början, desto renare har du det hemma och slipper göra om det för att du slarvade första gången.
Eller har du börjat på gymmet för att bli den nya Arnold? Det tar sin tid, det kan vem som helst som någon gång avgett nyårslöften om ett nytt friskt och hälsosamt liv intyga. Det räcker inte att gå dit en gång lite då och då. Nej, det gäller att återkomma frekvent för att få bästa resultat. Slarvar du med träningen eller inte gör övningarna ordentligt sliter det på kroppen, du får träna mer och det tar därmed ännu mer tid.
Känner du igen dig? Och visst har städning och träning gemensamt med en hel del? Du kan säkerligen tänka ut en hel del saker som du måste arbeta på lika sätt: Skolarbete, matlagning, bygga den där stugan du drömt om. Själv tänker jag att marknadsföring och städning har mer gemensamt än vad somliga kanske tror i första anblicken. Tror du mig inte? Läs nedanstående punkter och tänkt efter en gång till så kanske du ändrar dig.
1) Du får sällan ett bra resultat direkt
2) Du behöver göra det regelbundet och ofta för bästa resultat
3) Ju bättre och längre du gör det = Bättre resultat
Elefanten hörde Taifuns master knäckas på mitten och samspelt med havets vrål stämde dom upp i en gemensam melodi. Och mitt i denna melodi ekade skottet från en karbin.
Sjömannen Calle Fjärd berättar om det som började som en varm och härlig höstdag, med en horisont lika fridfulla som bara en spinnande katt kan vara, men som skulle visa sig bli ett äventyr utan dess like.
Bortförd och bortgift
- Kaptenen, Fritiof Andersson, som var en spänningens man slutade aldrig att förvåna, berättar Calle och rör om i kaffekoppen. Som den gången vi strosade runt på Shanghais gator och en man rycker tag i min väska. Som den envisa Göteborgare Fritiof är sprang han efter förövaren, som visade sig vara den ökände mördaren Fu Wai. Vi hamnar i hans ägo och för att Fu Wai skulle släppa oss var vi tvungna att ge någonting tillbaka.
- Vad tror du att Fritiof gör, frågar Calle och tittar på mig med ett leende som saknar både en och två tänder. Jag hinner knappt påbörja min mening innan han berättat att Fritiof frågade efter Fu Wais dotters hand.
Oförstående stirrade jag på sjömannen framför mig. Han tittade på mig med sina svarta ögon och sa:
- Fritiof visste något. Dottern hade berättat för Fritiof att hon ville till Singapore och om de hjälptes åt kunde det bli av. Fritiof hade båten och hon hade koordinaterna.
Djungelns konung och savannens härförare
I Singapore möter Fritiof och Calle upp Fredrik Andersson som ska hjälpa dom till Göteborg. Men vägen dit går genom Siam där de får med sig en last av vilda djur som ska till djurparken i Hamburg.
- Det var med dessa djur som besättningen verkligen sattes på prov, berättar Calle vidare under tiden som han sippar på sin andra kopp kaffe.
Det syntes på Calle att det var känslosamt att prata om kommande detaljer och stundtals gick det att skåda en tår längs hans ärriga kind.
- Håll i er hörde jag röster ropa samtidigt som en våg plötsligt sköljde över båten och drog med sig flera besättningsmän över bord. Det jobbigaste var att jag inget kunde göra, fortsätter Calle. Samtidigt ser jag en elefant rusa tvärs över däck och under tiden jag har full koncentration på denne hör jag ett öronbedövande vrål. Jag vänder mig om och får se att lejonet som rymt äter på en besättningsman.
PANG!
- Ett gevärsskott hörs från maskinrummet och jag rusar dit för att se vad som hänt. Döm av min förvåning när en gorilla ligger död och maskinisten står med skepparens karbin i högsta hugg.
Slutet gott, allting gott
Trots att fartygen var plågat av vädrets makter och bestod av mestadels flisor och plankor så tog de sig till Malabarkusten där de tillslut skiljdes åt.
Och skiljas åt, det var något som jag och sjömannen framför mig skulle göra också. Men jag hade en sista fråga.
- Eftersom att jag sitter med dig på ett café här i Göteborg och Fritiof är ute på haven så vet jag vart ni håller hus. Men vad hände egentligen med djuren, kom de till djurparken?
Svaret jag fick?
- Det ska jag besvara när vi träffas nästa gång men nu ska jag segla och sätta kurs igen!
———
Texten är en uppgift inom ramarna för distanskursen ”Att skriva för webben och interaktiva medier” vid Södertorns Högskola. Jag har tolkat sångtexten till Taubes ”Ett möte i monsunen (lyssna här)” och har med det skrivit denna text med max 3000 tecken.
EU har ett nytt lagförslag som föreslår att alla företagare som bedriver e-butiker måste ha en fysisk butik på sidan av. Orsaken ska visst vara att vissa varumärken (främst premium- och lyxvarumärken) känner att e-handlarna drar nytta av deras reklamkampanjer som de lägger ner stora summor pengar på varje år. De anser nämligen att dessa företag inte behöver investera i fysiska butiker och kan därför sälja produkter betydligt billigare än dom själva.
Förslaget innebär närmare att e-handlarna kommer att krävas ha en så kallad ”brick-and-mortar” butik för att få sälja. Rent översatt på svenska är detta en ”tegel- och murbruks” butik och det syftar helt enkelt på att företagen har en butik där de kan erbjuda samma varor som på nätet fast ansikte mot ansikte med konsumenten.
Det ska bli väldigt intressant att följa lagförslaget närmare och jag kan tänka mig att större e-butiker som Amazon och Ebay, men även svenska som t.ex Bubbleroom, Ellos och Nelly.com kommer att ha starka invändningar mot detta. Personligen tycker jag att detta är en helt idiotisk idé och utan att blanda in politik känns det som en väldigt kommunistisk bild av företagande. Den tidigare lagen som gäller nu går ut den första maj och röstas lagförslaget igenom kan vi som konsumenter säkerligen förvänta oss blandannat högre priser och mindre utbud.
Vad tycker du om det nya lagförslaget och vad tror du att detta kan få för konsekvenser för eventuella framtida affärer på nätet? Är du för eller emot det?
För er som tidigare läst på bloggen så vet ni att jag vart irriterad och förbannad på SJ’s sätt att rekrytera ny personal i höstas. Kanske inte så mycket på processen i sig utan mer på de villkor som de blivit anställda på och hur de blev behandlade därefter. De tre sakerna jag reagerade över var att:
1. De blev anställda på timbasis
2. De fick ingen lön under utbildning
3. Uniformen fick de betala själva
Jag hade diskussionen med en kompis angående deras rekryteringssätt förra veckan och jag liksom han tror/anser att det gäller att sticka ut som företag/jobbsökande i dessa tider. Som jobbsökande är det viktigt att ha ett snyggt utformat CV. Enligt dagens Metro gäller att våga utöka med sociala medier, video, foton etc. Och för företagen gäller det att rekrytera på nya innovativa sätt. Öppna ”anställningsdejter” där arbetsgivare och jobbsökande går på blinddate med 15 minuters diskussion mellan ansvariga samt jobbsökande. På sidan av ”dejterna” finns en informationsansvarig. Fredrik som jag diskuterade detta med hade varit på en liknande ”anställningsdejt” och båda tyckte idéen var givande. Dock utgår diskussionen att det är en jobbsökande från den så kallade Generation Y.
För att komma tillbaka till ämnet om SJ igen så läste jag idag ett glädjande brev som låg in min inkorg på jobbet. SEKO (facket) lämnade för ett tag sen in en tvisteframställan för brott mot Diskrimineringslagen. Anledningen är att de timanställda behandlas annorlunda gentemot resterande kollegor med annan anställningsform. SEKO anser nämligen att SJ brytit mot lagen då den säger att det finns förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.
Resultatet av förhandlingen blev att SJ gav med sig och ändrade sitt beslut. SJ kommer därför att betala för uniformskostnader även för timanställd personal och för de som redan hunnit betalat på egen hand kommer de att få summan insatt på kontot retroaktivt. Vidare så har vissa tidsanställda inte haft tillgång till skåp på Stockholm åkstation och även där har SJ nu ändrat sitt beslut och givit de anställda skåp.
Jag är inne i en sådan period att jag älskar att läsa böcker om sådant som jag inte känner mig tvingad att läsa. Som till exempel studielitteratur, nyheter, bloggar, tidningar och annat sånt utan bara saker jag tycker verkar intressanta, roliga och tillfredsställande helt enkelt. Senast i raden är boken NollNoll. Boken tar upp trender, människor, tankar och händelser under 2000-talet. Allt från lattemammor till förra årets julklapp, spikmattan. Känns som en bok som kan ge en bra mycket skratt samtidigt som man skamset läser och inser att man själv inte var bättre än så.
Kolla videon nedan för att få en känsla över innehållet och vad du förhoppningsvis har att vänta om du likt jag kommer att läsa boken.
Jag snubblade även över en annan intressant bok jag funderar på att beställa hem, mest bara för att ha hemma och läsa med tiden. För den oinvigde så har jag en högskoleexamen med inriktning mot upplevelseproduktion. Därför intresserade nedanstående bok mig. Det är likt NollNoll utgiven av Volante och den heter Om upplevelseindustrin : avslöjanden om en utveckling som redan är här. Istället för att försöka beskriva bokens innehåll citerar jag helt enkelt från Bokus hemsida.
Upplevelseindustrin är en del av en viktig samhällsförändring och har förts fram från en mängd olika håll i Sverige – regeringen, näringslivet, kreatörer, kommuner. Men vad handlar upplevelseindustrin om egentligen? Och hur ska man angripa denna nya sektor? Boken, som kan ses som en introduktionsbok till begreppet upplevelseindustrin, redogör för upplevelseindustrins olika värden. Dessa används för att analysera upplevelseindustrins möjligheter och problem. Dessutom beskrivs upplevelseindustrin från ett internationellt och historiskt perspektiv. Boken avslutas med råd hur man genomför en analys anpassad till sin miljö, oavsett om det handlar om ett företag eller en kommun.
Begreppet förväntningar är något som de flesta marknadsföringsteorier tar hänsyn till och att det ses som en viktig del i till exempel image och varumärkesskapande. Men i och med de senaste årens tekniska kunskaper ökat har utvecklingen lett till att antalet aktörer på marknaden har ökat, substituten för olika varor och tjänster lika så. Globaliseringen av handeln har lett till att vi fått behov som vi för några år sedan inte visste om. Dessa två fenomen har vidare lett till att människor idag har vant sig vid att de kan få vad som helst när som helst. Allt man kan önska är bara ett knapptryck bort. Eller som Micael Dahlén så fint beskriver det. Det är inom räckhåll för ”våra långa fingrar”.
Den generation som detta beteende kan tänkas vara särskilt specifikt för kallas generation Y och de kännetecknas av att de alltid söker ”omedelbar tillfredställelse” enligt Anders Parments, ekonomiedoktor. Generationen går även under namnet internetgenerationen, vilket inte är förvånande då det främst genom denna tekniska utveckling som beroendet av det lättillgängliga har skapats. Michael Dahléns resonerar som så att vi i dagens förväntningssamhälle inte nöjer oss med ett visst varumärke eller ens det allra senaste av detsamma då vi alltid är ute efter det som kommer i framtiden. Han menar att så fort konsumenten har fått den senaste produkten i sin hand så är det en gammal nyhet och förväntningarna på nästa produkt har redan triggats igång. I och med detta så är företag tvungna att ligga ett steg före i framställningen av nya produkter. Av ovanstående resonemang kan man därför anta att betydelsen av förväntningar, i och med generation Y, har ökat de senaste åren. Kanske finns det för företag mycket att vinna om man arbetade mer aktivt med förväntningar som en medveten strategi. Vad tror du?
Det är nämligen så att begreppet förväntningar stöter man på titt som tätt. Antagligen för att det är ett vardagligt fenomen för de allra flesta. Man har förväntningar på filmen som ligger på biotoppen, förväntningar på de där byxorna som du ska köpa eller förväntningar på, ja vad som helst. Vad innebär egentligen begreppet ur ett marknadsföringsperspektiv kan man ju då fråga sig? Ett kriterie en vara eller tjänst kan tänkas behöva för att aktivt arbeta med förväntningar är att varumärket för denna är starkt. Men vad är då ett starkt varumärke om man ser genom förväntningens glasögon? Möjligen att nästa stycke svarar på detta.
Micco ”The Brand- Man” Grönholm skriver att ”Ett varumärke är förväntningar. Punkt”. Med detta menar han att ett varumärke inte är den varan eller tjänsten du köper, inte heller den relation du har med säljaren eller till företaget, utan din upplevelse av varumärket och i och med detta även dina förväntningar på det. Man kan utifrån detta resonemang tänka sig att förväntningar kräver att produkten för med sig något mer än bara nyttan. Varumärket ska föra med sig en upplevelse och helst föra med sig en viss typ av livsstil. Ett starkt varumärke skulle i så fall kunna vara det som för med sig ett positivt ideal.
Räcker det då att ha ett starkt varumärke för att aktivt kunna arbeta med förväntningar? Svaret på denna fråga är troligtvis nej. Ett annat kriterium skulle kunna vara att produkterna är högengagemangsprodukter. Sällanköpsvaror -> ofta mer innovativa -> hög grad av produktutveckling vilket tilltalar Y-generationen som alltid vill ha det som kommer i framtiden. För att få en ökad förståelse så tänk på Apple och deras produkter. Ipod, iPhone och nu senast iPad är produkter som står för just dessa kriterier.
Var det enbart upplevelsen som varumärket i sig står för som triggade igång förväntningarna i ovanstående exempel eller kan det vara så att det var själva förväntningsprocessen i sig? Kan värden som spänning, kvalitet och status vara det som hos Y generationen ersätter tidigare traditionella relationsskapande värden som trygghet, empati och förmåner?
Som ni märker finns ett antal frågetecken och dessa är alla frågor som jag och min kurskamrat Karin ställer oss när vi ska göra vårt examensarbete. Hjälp oss gärna på traven om du tycker att vi är ute och cyklar. Kom gärna med råd vad vi bör tänka på eller puscha oss att fortsätta för att ge oss energi.
Då jag själv har en bakgrund och examen inom event och upplevelseproduktion och har ett egenintresse av gerillamarknadsföring har jag funderat över en del saker angående ämnet. Gerillamarknadsföring eller Guerrilla marketing är okonventionella marknadsaktiviteter ämnade för att nå maximalt resultat med minimala resurser. Benämningen gerillamarknadsföring kommer från begreppet gerillakrigföring och bygger på principen att en liten specialiserad styrka kan attackera sina mål på ett framgångsrikt sätt genom att använda sig av okonventionella strategiska och taktiska metoder. Man använder sig av en kombination av flera andra marknadsföringsmetoder för att på så sätt öka genomslagkraften. Något som är utmärkande för marknadsföringsmetoden är bland annat användandet av moderna medier och flera kanaler (direktreklam, produktplacering, med mera) för att nå ut till sin tilltänkta målgrupp. Styrkan men samtidigt ett problemet att använda sig av okonventionella metoder är att de väcker debatt.
Första steget när man ska använda sig av dessa metoder är att söka tillstånd om det går, men samhället är inte direkt moget för det de håller på med. Efter en intervju jag genomförde med Miami Guerrilla Agency säger dom att; För det första är det folk i beslutande positioner som tar besluten. För det andra förstår de ingenting och för det tredje vill de ingenting. Går det att söka tillstånd, gör det, ALLTID. Inser dom att de inte kommer få tillstånd frågar de sina jurister och gör en riskanalys vad som kan hända. Vilka lagar de bryter emot, vilka eventuella påföljder kan det blir. Och när det gäller vilka risker och vilka lagar de bryter emot så är självfallet det etiska en stor aspekt att ta hänsyn till. För att lättare kunna konkretisera och förklara vad som faller inom ramarna för vad som är rätt och fel inom gerillamarknadsföring så har jag valt att ta med tre exempel jag lite längre ner.
Gerillamarknadsföring är slagkraftig, det vet de flesta marknadsförare. Men är allt guld och gröna skogar? Det vore fel att säga det. Gerillamarknadsföring kan göras på oändligt många sätt och många är effektiva och lönsamma men långt ifrån alla är det. Vissa kan vara så dåliga att de till och med kan skada ett varumärke. Ett sätt att genomföra gerillamarknadsföring är att de som deltar inte vet om att de deltar och det är allt som oftast denna metod företagen strävar efter då det får mer genomslagskraft om det slår fullt ut. Därför är det viktigt för företagen att ha en god etisk insikt vad människor klarar av att höra, göra och se. Det jag menar med att det kan skada ett varumärke är genom det vi i dagligt tal nämner som internet. Görs en aktivitet dåligt, trampar någon på tårna eller på annat sätt ger negativ energi skapar detta negativ word-of-mouth. Och vad de flesta marknadsförare vet så är transparensen på internet otroligt hög. Och det som sprids vidare görs utan företagens kontroll då människor tänker, känner och sprider sina känslor utan pardon. Så som klimatet ser ut idag och det enorma mediabrus vi idag utsätts för så måste företagen använda sig av nya metoder för att marknadsföra sina produkter idag. Därför måste företag utveckla nya uttrycksformer för att ha en chans att överleva sina konkurrenter och därför är det allt vanligare att företag använder vad som kan anses som oetisk reklam.
Enligt Marknadsföringslagen (2008:486) är ett företag skyldig att tydligt visa vem avsändaren för företagets marknadskommunikation är, för att inte på något sätt vilseleda mottagaren.Dock blir det svårare för mottagaren att direkt identifiera vem avsändaren till budskapet är, eftersom metoderna går ut på att indirekt ta sig genom mottagarnas medvetna. Detta kan därför ställa till problem för företagen som använder sig av gerillamarknadsföring då de gärna vill göra detta ”anonymt” för att skapa en snackis, eller som det även kan uttryckas, en teaser. Detta sätt att marknadsföra sig kan även benämnas med uttrycken Stealth marketing eller Undercover marketing. Men samtidigt som det finns en stor risk för gerillamarknadsföring att trampa över och bli oetiskt visar undersökningar att gerillamarknadsföring inte ses som mer oetisk än traditionell marknadsföring. Undersökningen visar däremot på att den största skillnaden mellan traditionell och gerilla är att den senare ses som mindre laglig.
Marknadsföringsaktivitet 1 – Sveriges dykbransch
Miami Guerrilla Agency fick i uppdrag av Sveriges dykbransch att utforma en gerillaaktivitet för att skaffa nya kunder. Miami utformade skyltar som såg ut som vägskyltar och detta fick många människor att undra. Kampanjen kan ses som fröjdlig för ögat men vid vidare eftertanke så står det inte vilka som står bakom budskapet och det framgår inte heller att det är just ett reklambudskap. Denna reklam upplevdes som olagligt av respondenterna enligt en undersökning av Lundberg och Pers (2009) och därmed påverkade det företagets image. Författarna till undersökningen menar även att det inte spelar så stor roll hur företaget går tillväga för att nå ut med sitt budskap. De menar istället att det är budskapet i sig som är avgörande huruvida reklamen känns oetisk eller inte.
Marknadsföringsaktivitet 2 – FHM
Gerillareklam har en förmåga att ligga i en slags gråzon vad som är lagligt och etiskt. Ett bra exempel på detta som kan vara stötande för många är när FHM lät en naken man springa in under en fotbollsmatch i England med företagets logga målat på brösten. Lagligt? Nej. Effektivt? Ja. Kamerorna zoomade in mannen och företagets logotyp kablades ut över hela England samt en stor del av världen. Dock bröt han mot flera lagar i och med att han sprang naken men även att han gjorde det under en fotbollsmatch. England har idag en lag som säger att beträder du en fotbollsplan olagligt blir du avstängd från all fotboll under en bestämd tid samt betalningsskyldig. Men frågan är inte direkt vad mannen gjorde för fel utan det går att ifrågasätta FHMʼs metod. Får många människor är en naken man väldigt stötande och tabu. Eftersom att företagets logotyp tydligt framgick på bröstet och detta visades tydligt på storbildskärmarna så går det inte säga de inte följde Marknadsföringslagen (2008:486) om att ett företag skyldig att tydligt visa vem avsändaren för företagets marknadskommunikation är. Sedan kan man ju fråga sig om de gjorde reklam för sina produkter då FHM är ett magasin med lättklädda kvinnor och använder sig av en naken man. För de som inte vet vad FHM står för går det självklart att fråga sig om budskapet gick fram. Frågan är om FHM anlitade en reklambyrå och om dessa sedan hade så bra rättsliga kunskaper och etisk lyhördhet att de kunde göra en realistisk riskbedömning innan de gick ut med kampanjen.
Marknadsföringsaktivitet 3 – Läkare utan gränser
Läkare utan gränser (LUG) använde i sin kampanj barnkistor ståendes med texten ”Rädda ett liv – Sms:a bort en kista”. I första anblick så kanske inte kampanjen ser så mycket ut för världen eftersom att LUG står för någonting bra. Men efter en undersökning gjorde av Lundberg och Pers (2009) visade det sig att uppfattningen var annorlunda. I den här kampanjen spelade verkligen det etiska in. Många frågade sig varför de använder sig av just barnkistor. Barn och död är två väldigt emotionellt förknippade ämnen. Känslor som berördes var obehag, skrämmande, äcklig, tragisk eller ledsam. Vidare tycker en annan fokusgrupp att kampanjen spelar på skuld och betraktaren där igenom känner sig tvungen att skänka pengar. Istället för att spela på respondenternas moral spelar LUG på deras känslor. Att reklamen uppfattas som skrämmande motsäger artikel 4 om socialt ansvar; Reklam får inte utan vägande skäl spela på rädsla eller fruktan
- – - – - –
Texten ovan är ett arbete inom kursen för Marknadsföringens Etik (7,5 hp) på Mittuniversitet. Uppgiften bestod i att ifrågasätta och diskutera runt ett ämne som behandlar etik och jag valde att skriva om gerillamarknadsföring. Vissa delar har jag tagit bort från och andra ändrat från originalarbetet för att det ska passa bloggen bättre. Mina kunskaper om gerillamarknadsföring och etik är begränsade vilket var mitt val till att läsa kursen så har du åsikter och- eller tankar är du mer än välkommen att lämna en kommentar.
